Ieri

Ieri
Här kommer lite bilder från Hannahs och min mysdag igår på stan med shopping och lunch!

Missione compiuta!

Fixargaby har fixat det.

Fixar Gaby

Nu har jag och Mandie testat på lunchen p Camplus. Har varit på lektion idag och sedan tagit en kaffe på Lime bar, nu skall jag klä på mig rollen som fixar Gaby och sy på Zinellas fäktmärke inför morgondagens tävling


*

Så hemma från fäktningen nu. Jag måste erkänna, dessa sex veckor har utvecklat mig enormt. Och mer skall det bli. Jag tror jag äntligen har hittat en fäktstil som jag känner att jag kan utveckla mer. Hemma i Sverige kändes det som jag bara stod och trampade på samma plats även fast jag tränade hårt. Men här - det är något annat.

Telefonmötet gick bra men vill inte säga något mer om det än förrän jag fpr besked nästa vecka!
Tävling på torsdag! Tyvärr missar jag att fira halloween här men är mer exalterad över min tävling!


Ps Lisa och Anki, februari och januari är två hyfsat lugna månader så då skulle det passa!

Nu skall jag duscha och sy på Zinella märket på fäktjackan!

puss

liten blir stor

Okej om en halvtimma har jag ett jätteviktigt telefonmöte som kan avgöra var jag hamnar nästa termin. Wish me luck!!

Puss och kram

Berusad av livet

Så mina vänner, nu är första tentan skriven, tyvärr så var allting jag pluggat mest på det som inte kom. Utbytesstudenterna fick konstigt nog frågorna på engelska istället för italienska och jag vet inte om det var bra eller dåligt. Frågorna var halva meningar, så vissa frågor trodde man att man förstod tills man läste andra delen av frågan.. Jag hoppas jag klarar den.

Hannah, jag och två jätte söta nederländska tjejer som vi lärde känna idag gick efter tentan för att äta aperitivo. Min första. Du betalar 6-7 euro, buffé och dricka. Spritz var drickan med stort D. Damn they were strong. Men goda.

Efter första stället gick jag och Hannah vidare till the Irish pub. Där vi fortsatte firandet över att vi fått våra liv tillbaka. Det var jaming sera, så ett band med flera saxofonister spelade tillsammans. Saxofon kan vara det mest otroliga instrument som finns. När jag var liten, jag tror inte ens pappa vet detta, men jag ville lära mig spela saxofon. Det är någonting i dess toner som skapar känsla. Euforin över att jag fått mitt liv tillbaka kombinerades av skratt och musik. Två saker som församman människor. Två saker som skapar glädje. Medan alkoholen berusade min kropp, berusade musiken mina sinnen och mina känslor. Medan glädjen över att vara i Italien blev större, skapades en större glädje över att se människor skapa musik och glädje som tillsammans skapade en euforisk glädje på stället. Musiken förförde min kropp på ett sätt som resulterade i ett leende och smilgropar över mitt ansikte som aldrig ville ta slut. Jag ville inte att det skulle ta slut. Tagen av musikens toner satt jag där med en god vän och kunde inte sluta titta, kunde inte sluta titta på hur männen som spelade saxofon visade deras sanna passion. De älskar att spela musik och jag var kvinnan som inte kunde sluta älska deras musik. Sättet de med passion förde fram de ljuva tonerna var ett exemplariskt sätt att förföra en kvinna på. Hur de med försiktighet, passion, bestämdhet, glädje och kärlek förde deras händer över instrumentets klaffar var ett kärleksspel som skapade lustfylldhet att fortsätta lyssna. De berusade ens sinnen som ingen dryck någonsin hade kunnat göra. Min glädje var större än mitt leende. Med inlevelse och passion spelade människor tillsammans, inte enbart musikens toner, men glädjens låtar. Det är som en känd artist, Frank Ocean, har sagt, ”När du är glad lyssnar du på musiken, när du är ledsen lyssnar du på texten”. Ikväll fanns inga texter, bara musik.
Det var då jag förstod mer av livet. Livet handlar inte enbart om prestationer. Det handlar om att leva och njuta. Det handlar om att uppleva och att känna. Italien förför mig på ett sätt jag aldrig trodde och det förför mig i ett sätt att se på livet med andra ögon, ögon jag inte trodde existerade. Livet handlar inte om prestationer, inte enbart, det handlar om prestationen att se på livet som något vackert. Att förstå att livet är en gåva vi fått, en gåva som vi kan göra vad vi vill med. En gåva som är vår och som vi skall ta tillvara på. Den vackraste gåvan du kan få och insikten över att du bara får den en gång.
Om saxofon musiken förförde mig för en timma sedan så har min nybäddade säng med renalakan förfört mig till mannen för ikväll. John Blund. Sömnen hägrar. Jag somnar med ett leende på läpparna med en ny uppenbarelse över vad livet är. Livet är fantastiskt. Ibland känns helvetet nära, men när helvetet är nära så finns fantastiska upplevelser runt hörnet. Det handlar bara om att hitta huvudgatan att gå på så att man inte går vilse. Det handlar om att gå över de övergångställen som för en dit. Italien har fört mig till huvudgatan. Vägen till att hitta huvudgatan kan vara lång. Men den finns där om man vågar försöka hitta på livets karta. Jag önskar bara att jag kunde hitta min familj och mina vänner, ni, här på den italienska huvudgatan. Än så länge för jag nöja mig via internets huvudgata och dela upplevelserna med er här. Då har vi väl tillsammans nästan funnit den italienska huvudgatan?
Imorgon väntar en ny dag och nya vägar. Sidovägar i den form av upplevelse och utforskning. För sidovägar behöver inte alltid vara dåliga. De kan ta dig till platser och personer som du annars aldrig skulle träffat. Utforskning och nyfikenhet är två viktiga faktorer i livet. Imorgon skall jag utforska Bolognas sidogator, men till middagen tar jag huvudgatan fram.
Livet vägar är många och just nu går jag på en väg jag älskar. Saxofonens toner förför mig till sömns tillsammans med min man. John Blund.

ANDIAMO

Sista rycket innan tentan. Fick prata med Anne imorse vilket var mysigt ! Nu spelas Linda Sundblad/Petra Marklund på repeat, jag börjar ladda och kaffeintaget är alldeles för hög. Sista rycket

ANDIAMO


Dagen D

Som ni förstår har det egentligen inte funnits något nytt att skriva om. Eftersom jag bara har pluggat. Idag är dagen med stort D. Imorgon är det tisdag med stort T eftersom jag får mitt "liv" tillbaka för några veckor. Gud jag hoppas verkligen tentan går bra idag, har ingen aning om upplägget. Jag vet bara att vi har en timma på oss. Sedan har vi lektion den andra timman. Alltså 17-18 tenta, 18-19 lektion. Får se om det blir fäktning efter, beror helt och hållet på hur trött jag är.. Gud jag hoppas verkligen att jag klarar den. Konstigt nog är jag inte nervös/stressad etc.. Jag har liksom inga känslor alls för the moment.. Bara att jag vill få det överstökat. Idag är det måndag och jag älskar måndagar här i italien. Första lektionen kl 17 och städning och lakanbyte dag idag. Kan inte bli bättre.

Nu skall jag göra mig iordning och sedan sätta mig i ett studiorum så att städerskan slipper börja sin måndag med att bli irriterad på att jag befinner mig i rummet.

Ciaociao

Stasera

Hemma igen efter en kopp te hos Hannah. Tydligen så är det en väldigt förrvirrad expolis på 72 år som har avlossat skotten. Han menar på att restaurangen nedan för deras hus väsnas för mycket. Hannah har dock inte hört ett ljud. Denna konflikt har hållit på i över ett år och restauranägaren tröttnade på att den gamla mannen alltid ringer polisen och klagar så han hade skrivit med graffitispray på gatan precis utanför mannens fönster "sei un coglione" direkt översättning på svenska är "du är en testikel". Det är i princip det värsta du kan säga på italienska.. Så mannen, gamlingen, gick ut, avlossade två skott på texten och gick sedan upp till sin lägenhet för att röka en cigarett. Där blev han arresterad av S.W.A.T liknande styrkor..

Så kan det gå.
Hur som helst. Ingen kom till skada.

Och appropå visuell skada, här är en bild på mina extrem fula hörlurar. Tack gode gud att jag kan ta av björnen..


Skottdrama

Vet inte hur mycket plugg det kommer bli efter middagen för jag måste gå över till Hanna, den österriksiska tjejen, som bor en kvart från mig. Hon hyr en lägenhet som hon delar med två italienskor. Italienskorna är inte hemma på helgerna och Hannah ville inte vara själv ikväll. Anledning?

Skottdrama. Under eftermiddagen hörde hon ett skott från sin grannes lägenhet, sedan en kvinna som skrek och sedan ett skott till. Hannah fick panik och rusade ut ur sin lägenhet ut på gatan där flera andra hade samlats. Sedan börjar polisdramat. Det var ambulanser överallt, polisbilar överallt, likt CIA agenter sa hon. De stormade byggnaden och sedan vet vi inte vad som hände. Hannas pappa var lyckligtvis på väg för att hälsa på henne och var bara 20 min från henne när detta hände. Pga av polisarbete fick ingen gå in i byggnaden och de åkte därifrån. Jag har försökt hitta artiklar om det på nätet men ingenting. Så sjukt livet kan vara. Enligt Hannah är detta en man på ca 60 år som brukar vara jättetrevlig..

Hon vad så chockad när hon pratade så hade lite svårt att förstår vad hon sa..

Uppdaterar mer senare

Mattina culturale/religiosa a Bologna

Okej, efter att ha lyssnat på Allah Akbar från 06:00 till typ 8:00 så råkade jag försova mig och missade lektionen. Vi har ju olika typer av kulturella aktiviteter som sker mitt emot vårt camplus. Föreningen heter någonting med cultura italiana. På ett sätt är det ganska kul för idag är det muslimer som firar Eid Mubarak om jag inte har fel. Förra veckan var det en stor grupp thailändare för att i tisdags vara kubaner eller brasilianare som med stora trummor, massa mat och springandes barn firade något..

Idag är det bara plugg som gäller. Det blir ett race till 1930 för då är det middag och sedan blir det race igen!
Hej.jag.har.inget.liv.för.tillfället.


hörs senare när jag har paus. Då skall ni få se mina fruktansvärt fula hörlurar.

Puss

La più bella cosa è la vita

Så jag spateserade genom Bolognas gator idag till mina lektioner, solen sken och Più bella cosa med kära lilla Eros Ramazotti strömade ur mina nya (SUPERFULA - BILDBEVIS KOMMER) hörlurar, och insåg hur fantastiskt livet är.

Solen låg på och en dimmslöja under morgonen väckte den trötta staden till liv. Alla dessa människor, alla dessa destinationer, alla dessa drömmar, alla dessa ljud och lukter, alla dessa historier. Allting fanns framför mig i ett land jag drömt om att leva i, i över 12 år. Allting fanns mitt framför mig och jag var mitt i det. Små saker som kunde skapa sådana fantastiska känslor. Espressons starka smak genom min strupe, lukten av nybakat bröd, vespor som tutade. Den konstanta röklukten som egentligen förpestade min kropp men som jag vant mig att leva med och som nu tillhörde den atmosfär jag levde i. Den var inte lika tjock som Bolognas dimma, men nästan. Ljud, alla dessa ljud. Alla dessa stenar som lagts till grund för människor att spatsera på för att nå sina destinationer. Dessa byggnader som var från en tid då dess stenar antagligen rest med manuellt arbete. Dessa smågator som dolde så många berättelser, så många sagor och så många hemligheter. Solen låg på och höst/vinterjackerna, trots arton grader, sveptes tätare kring människornas kroppar. Trots kylan motstod sig rosorna den och den söta doften var en behaglig kontrast till den fräna röklukten. Möten med människor emellan fanns i varje hörn, i varje butik, på varje cafe och på varje gata. Alla dessa människor är ett fascinerande komplex. En människa - en historia. En hel historia för varje människa som finns. Dessa ansikten som med åren åldras bär på så många sagor, lyckliga som sorgsna. Intressanta skulpturer som byggs. En historia per människa. Jag har en. Du har en. Vi har en tillsammans. Olika upplevelser från svunna tider, tider som gått och aldrig kommer igen men som finns i minnet. Alla dessa människor som med sina historier skapar drömmar. Drömmar de önskar skall bli sanna. Mål som de strävar mot. Mål av olika värden och grader men som har ett gemensamt ord. Drömmar. Och dessa historier. Jag vill höra varje människas röst berätta. Jag vill lära av alla människor. Jag tror på människan och jag tror vi kan lära oss något från alla. Jag vill höra sagor, lyckliga som olyckliga. Jag vill höra om gågna tider och tidens förändring. Jag vill höra den lilla pojkens dröm, hans mammas möte med hans pappa, om kärlek och minnen. Jag vill höra den äldre damens berättelser om tider som gått. Om en livsstil som vi aldrig hade kunnat förstå idag. Jag vill höra om den gamla mannes historier från tiden som ung, och jag vill höra det historier om det gamla parets liv, de som är lika kära nu som de var för femtio år sedan.

Jag vill höra, lyssna, se, uppleva, känna. Jag vill höra människors öden och jag vill lära. Lära från människor. Jag vill dra till mig all kunskap jag kan få. Jag vill förstå. Och jag vill dela med mig av min egen kunskap. Ett ömsesidigt utbyte som bygger respekt och tillit.

Livet är bra. Livet är konstigt och livet kommer vi nog aldrig riktigt förstå. Men vi kan förstå varandra. Om vi ger oss chansen. Vi kan leva livet om vi låter oss leva det. Vi kan leva det tillsammans i en anda av samhörighet, tillit och respekt. Men det krävs att vi låter oss göra det.

Livet är vackert. Jag har valt att se det vackra i livet. Då blir livet vackert



Living in the third world

Okej nu är jag tillbaka mina vänner efter sista lektionen i Relazioni Internazionali innan midterm på måndag. Frågan ang fäktningen blev löst då Maestra hade feber och inte kunde komma. Så idag blir det ännu en natts studier.

Jag berättade för pappa men berättar för er nu med. Vi har haft problem idag. På Camplus... Med vattnet.
De stängde av vattnet mellan 13-15. Men tydligen är det många rum som fortfarande inte har vatten i duscharna. Som tur var har jag vatten, varmt som kallt. Blev dock chockad först när jag satte på vattnet och det var.... BRUNT!! Fick låta allt rinna i fem minuter innan man såg det genomskinliga vattnet komma. Mandie har inget vatten alls så hon lånade precis min dusch.

Jag är verkligen glad för det rum jag har. Det är större än de flesta andra, har jättevarmt vatten i duschen och mitt badrum är större än amerikanarna som delar rum. Hur bra är inte det? Hälsade på hos Mandie igår med mediciner för hon var/är sjuk, och hon hade verkligen ett litet rum... I guess sometimes you are lucky.

Så en kvälls studier igen på kammaren är det som gäller ikväll.. Ingenting annat. På måndag efter tentan får jag min frihet tillbaka. Tentan i lagstiftningskursen verkar jag inte ha förrän i januari/februari. Hur bra som helst för kursen i Relazioni Internazionali slutar i december.

Nej nu skall jag först duscha, sedan plugga. Jag har ett ticks och det är att jag kan inte koncentra mig om jag inte har nytvättat hår. Helt sinnesjukt men sant. Koncentrationen förbättras så mycket när håret är nytvättat...

Ciaociao


Andiamo

Gud vad lite frukost faktiskt kan göra skillnad. Inget ticks i ögat som jag haft de senaste två veckorna, koncentration på topp, ingen trötthet..

Får nog börja trycka i mig frukost varje dag nu!

Nu kör vi tentaplugg ANDIAMO!


Mattina d'oro

Gud vad skönt att vara uppe tidigt. Vet inte när senast jag var uppe tidigt. Jag är nog mer av en morgonmänniska. Älskar att gå upp tidigit (inte omänskligt tidigt såklart) för att ta en kopp kaffe och se dagen vakna. Här nere har jag vänt lite på dygnet så jag har normalt sätt gått upp vid halv tio. Det kan ju ha att göra med att jag dels varit så utmattad och sedan en konstant trötthet och sjukdom. Men min 4 timmars powernap igår gav mig nog en boost till att vakna tidigare idag. Har varit nere och hämtat frukost, men ville inte sitta i matsalen så tog med det upp på rummet. Det enda som hade saknats nu är ett ägg. Cravings som tusan. Men man tager vad man haver

Har lektion i EU lagstiftning idag kl 10-11 och sedan sista lektionen i Relazioni Internazionali 17-19. Vet fortfarande inte hur jag skall göra med träningen idag.. Åh panik alla dessa beslut..

Nu återgår jag till svenska Dagbladet och min kaffe

Bacio


Nojjaaaaaaaa

Okej, nu börjar jag bli nojjig på riktigt. Inte enbart inför tentan på måndag, men också för att en av amerikanarna har fått körtelfeber. Han ligger nu själv på sitt rum och alla andra amerikanare (2 st) som bodde där har fått flytta ut. Antagligen kommer han få åka hem till USA eftersom han här på Camplus kan orsaka smitta för alla andra studenter.
Vi lever så tätt inpå varandra här så att bli smittad av någon är väldigt lätt. Tex började ju min förkylning på grund av att amerikanarna var sjuka. Fan jag har inte tid för körtelfeber..

Sedan är den andra nojan så klart tentan. Jag tror tyvärr inte att jag kommer kunna träna varken imorgon eller fredag för denna förbannade tenta. Magda kommer inte bli glad..

Nu skall iaf mitt huvud bli gladare när jag skall sova
Puss och godnatt



Ps. Pappa boken kom för några dagar sedan men har inte hunnit fylla på mitt kontantkort idag till telefonen. Men tack! JÄD

Ciaociao

Skulle sova lite, vaknade fyra timmar senare, trött människa eller vad?
Nu skall jag äta middag bloggar mer senare !


Trött svenska på vift

Gud det är verklligen konstigt hur våra kroppar ändras av förändingar. Hemma i Sverige skulle jag sprungit ut om det var sådant här väder nu. På dagarna är det mellan 15-18 grader sol. Istället.Fryser.Jag.

Efter lektionen igår var det varmare höstjacka på och jag frös ändå. Hemma i Sverige hade jag nog fått värmeslag.

Vi är verkligen kameleonter.
Kameleont är ett ganska vackert ord.

Hur som helst. Igår var en stressdag, massa plugg, dåligt med mat, ingen energi, träning och i princip universeums snurrande i min skalle. Har nu kommit på hur jag skall göra med maten, för jag märker att min kropp sakta äter upp mina muskler och prestationerna på fäktingen och i skolan börjar sakta bli sämre. Samtidigt har mitt förbannade vänster öga börjat vibrera. Men problemet är löst så varför titta tillbaka på historia?

Min plan att gå upp tidigare idag blev just en plan i huvudet och inte i verkligheten.. Har börjat vända på dygnet allt mer så oftast går jag och lägger mig jättesent för att sedan gå upp senare än jag brukar. Men samtidigt är det svårt att lägga sig tidigare när espressomaskingrannen väsnar i både sin telefon och med sin maskin och när kulturklubben (folk från samma land samlas och festar/umgås etc ) har fest sent inpå natten när det är vardag. Igår var det brasilianarnas tur.

Hade ett ganska långt samtal med mamma igår, vilket var skönt för jag börjar bli nervös inför midtermen på måndag.. Åh på tisdagen skall sova tills jag vaknar och sedan ut och bara njuta att första delen är över.. Jag tror vi har lov nästa vecka.. Iaf från Relazioni internazionali kursen eftersom svettprofessorn, som förövrigt inte svettas längre, måste rätta tentorna..

checkar ut

Gud denna dagen har varit så trött.. Jag checkar ut nu, kryper ner med godis som mormor skickat och solsidan,

Bloggar imorgon!

ciaociao

Denna där Julia

Har väntat på att fröken von Platen skall logga in på Skype så man får prata med födelsedagsbarnet men hon har inte loggat in så jag tänkte ägna ett inlägg till hennes ära (se det som en tankefödelsedagspresent Julia, så får du en när vi ses, för jag kan inte posta det jag tänkte ge)

Denna underbara varelse träffade jag för första gången på en fäkttävling, jag tror det var i Ljungby eller Halmstad. Julia har berättat om mötet men jag kommer faktiskt bara ihåg hennes snälla mamma från den tävlingen. Lilla Lena. Underbara Lena. Lena får ett annat inlägg för nu skall jag förklara min kärlek till en av de allra bästa varelserna jag vet.

¨Tävlingen. Jag måste ha varit tio, elva, och Julia ett år yngre. Sedan dess har vi i princip suttit ihop. Gaby &Julia. Hör hur det klingar så fint. Vi kan liksom inte vara utan varandra. Eller iaf inte jag utan henne. Vi är som Ben & Jerrys, ingen ben utan jerry, ingen jerry utan ben.

Julia är en person som det finns få av, kanske inte någon i hela världen. Vi förstår varandra på ett plan som är.. jag vet inte hur jag skall förklara, men det är som vi förstår innan vi har sagt något, som genom en känsla vet vad den andra tänker och känner. Jag ser i Julias ögon vad hon tycker och tänker och hon ser det i mina. Det är nästan som vi har utvecklat någon form av nutida telepati till varandra. En vän som har dessa egenskaper, som man klickar med på ett plan som inte är beskrivligt med ord - för inga ord kommer någonsin räcka att förklara hur mycket Julia betyder för mig - det är en vän som är något mer än en vän, som en syster fast inte med samma mamma. Jag önskar att det fanns något ord för det men än så länge får Julia nöja sig med att jag kallar henne "den tvilling syster" som jag inte föddes med. För det är vi.

Det har funnits tider då vi inte pratat på evigheter, månader, jag tror till och med att det nästan gick ett år, inte för att vi bråkat, men för att vi levde olika liv.. Men även om man inte hörts på så länge så är det som när man väl ses, att man sågs dagen innan.

Julia är en person som jag alltid kan skratta åt. Inte åt i direkt mening men när jag ser henne. Hon gör mig lycklig. Lycka frambringar leende och skratt. Så nästa gång jag skrattar åt dig Julia då vet du att jag är så lycklig för att ha dig i mitt liv. Detta kommer låta klyschigt men ett liv utan dig vet jag inte vad det skulle vara för liv.

Ibland önskar jag att jag var kille, för du är en person jag hade kunnat spendera mitt liv med. Hela mitt liv. Vi hade varit det perfekta äkta paret. Men vi får nog ha vår kärlek på vänskapsnivå för jag är varken kille eller lagd åt kvinnohållet.

För några dagar sedan gick jag runt här i Bologna med musik, då kom hela din itunes spellista som jag synkat. Så många låtar, så många minnen, jag kunde inte sluta le. Jag sken ikapp med solens strålar och det blev en bra dag. Tack vare för att du finns.

Du förstår mig, du får mig att skratta, du gör mig lycklig. Det är för att du är du. Ändra aldrig på vem du är. Du är det bästa.

Vi kommer följa varandra genom vått och torrt och jag finns alltid vid din sida. Oavsett vad. För mig är du ovärderlig. Vi har vuxit upp tillsammans, gett igenom saker som få kommer ha gått igenom, upplevt saker som andra aldrig kommer få, och så kommer det fortsätta. Vår saga kommer bli den lyckligaste sagan. Vi skall bli gamla tillsammans. Vi skall gå med våra rullatorer genom stadens gator och prata minnen, vi skall dricka kaffe och filosofera om livet, vi skall berusas av vinets smak och planera fler äventyr tillsammans. Det är mycket som vi gjort men det finns mer att göra.
Idag fyller du år, jag önskar jag kunde fira med dig. Grattis Älskling. Detta är kanske inte en sak som man säger på någons födelsedag men jag vill säga det och så väl som jag känner dig hade du velat att jag skulle säga det. Den dagen vi två inte är vi, den dagen har en bit av mig försvunnit. För du är en bit av mig. En bit som alltid kommer vara här så länge som vi vandrar på denna jord.

Jag älskar dig min fina vän!

Så du förstår lite mer hur mycket du betyder för mig; http://www.youtube.com/watch?v=VTxnqUhhlIY

Tips?

Okej jag behöver er hjälp nu! De dagar jag fäktar hinner jag inte äta middag. Oftast sitter jag på camplus och pluggar vilket gör att jag äter här. Eftersom jag inte har något kylskåp har det blivit väldigt mycket mat som inte är behov av kyla, bröd, tomater,majonäs, tapenade, tonfisk.. grönsaksbuljong
Men maten ger inte så mkt energi för att räcka från lunch tills jag kommer hem. Har någon något bra mattips som inte kräver kyla.. och helst inte spis heller. Vi har inga restauranger i närheten heller så i så fall skall jag gå in till stan och då går det bort minst två timmars plugg.

Tacksam för tips..

Peace or War?

Oh idag är jag inte i mitt vackraste jag... fy sjutton. Större påsar under ögonen får man nog leta efter. Jag har iaf idag lyckats mäkla fred med städerskan. Efter jag varit och handlat så städade hon självklart mitt rum. Jag frågade om jag kunde gå in och det kunde jag. I ett tappert försök försökte jag hoppa runt i rummet medan hon skulle våttorka golvet. På ett sätt var det kanske bra att jag var där för hon städade nogrannare. Hur som helst, när hon går där i från mumlar hon något som låter "ci vediamo" (vi ses) När jag efter det går in i badrummet hade hon glömt ett rengöringsmedel. Jag såg min chans till att agera fredsmäklare mellan oss. Jag sprang efter med medlet och fick ett leende och grazie som tack. Det skall tilläggas att kvinnan aldrig ler.. Aldrig. Veckan har därmed börjat bra..

Om veckan börjat bra så slutade den inte bra, och jag vet inte om jag skall mäkla fred eller skapa ett krig.... med min granne. Hennes jävla espressomaskin halv 1 på natten och hennes mobilsamtal till tre på natten börjar ta på min energi. Väggarna är så tunna så jag hör varje ord. Om jag nu såg det som en hörövning innan så gör jag inte det nu.. Jag vet inte vad jag skall göra för jag kan verkligen inte sova, vilket resulterar i en trötthet from hell på morgonen..

Så fred eller krig? Det är frågan. Hitta öronproppar är en annan fråga....

ciaociao

Hatt i stora lass.

Gud den känns som klockan är 14 fast hon snart är 17.30.. Idag har det varit hattdag. Träffade Rebecka och hennes kompis på cafe itit i Bologna. Jag och Rebecka läste italienska ihop under ett år på LU och nu pluggar hon i Florens på en utbytestermin precis som jag gör.

Efter fikan var det lunch time och sedan en solig promenad genom stan. Ibland, när man står ut från allmänhete, som idag när jag hade min hatt, så kan en sådan liten sak skapa så mycket glädje. Italienska män som ställer sig i givakt när man går förbi, äldre par som nickar ler och svagt säger "buongiorno", till italienskor som också ler, (italienare som visslar..) Alla dessa reaktioner för en hatt?!. Är inte det konsitgt vad små saker kan orsaka. Tänk då vad vi hade kunnat skapa i vår värld om alla bara hade bidragit. Eller om alla burit hattar?



Dessa ord

Jag hör dem. Jag ser dem. Men jag känner dem inte. Dessa ord och fraser som byggs ur din mun för att sedan uttalas mot mitt ansikte. Dessa ord på ett språk som inte är mitt. På ett språk jag sakta börjar förstå som den klaraste kristall.

Dina ord som jag förstår, i en mening som jag inte förstår. Ordens ensamma substans som tillsammans hakas fast i en kedja av ord. Jag förstår. Jag förstår de tomma skeletten som orden byggs av. Dessa bokstäver av ljud som blir skal. Jag förstår. Känslan som stabiliserar orden skal, meningen med inebörden av orden. Det är det jag inte förstår.
Din avsikt med ordens skapelse är lika oklar som den nattsvarta himlen. Inga onda avsikter, men en blanding av förvirring. Det är så du skapar mig nu. Mig och mina tankar. Jag förstår och jag förstår inte alls.

Ordens klara stämma som kommer från dina läppar ger det otydligaste budskap. Ett budskap, en vision, ett sätt som rinner likt sand och vatten genom mina händer. Jag kan inte greppa dem. Ordens betydelse går emot dig. Ditt sätt att vara, ditt sätt du lever. Men jag älskar orden. Den sötma de bringar fram. Men dessa ord komplicerar det hela. Det komplicerar mig. Dig. Vi. Oss..

Hur skall jag kunna förstå? Hur skall jag kunna veta. Orden fortsätter att komma och jag fortsätter att inte förstå

Colors.


tröttis

Gårdagens fest var verkligen rolig. Det fanns en liten detalj bara. Ingen hade sagt till mig och Mandie att det var ett black and white tema.. Jag kom visserligen i svartklänning men också som en frukstkål av färger på mina accessoarer. All personal var även med på festen. Öppen bar är farligt. Och därför har man varit småseg idag. Ikväll blir det bara lugnt, skall försöka plugga lite nu efter middagen.
Blev jättebråttom igår för mig så hann inte ta bilder och glömde sedan kameran på rummet ... så kan det gå


Här kommer dagens italienska ord;
 

1, Disseppellire; gräva

2. Ingannevole = vilseledande

3. trattamento = behandling

4. Dissertazione = diskussion/doktorsavhandling

5. inquadramento = ramverk



Parole

Okej, dagen har mer gått åt att låsa engelska texter och ha engelska föreläsningar så det får bli några ord jag redan lärt mig;

1 Fondo - i fäkttermer är detta "utfall"
2 Misura - avstånd
3 Stampante - skrivare (till dator)
4 Cetriolo in salamoia -saltgurka
5 bestia nera - rötägg

hantverkare.

Efter ett besök av två hantverkare (en pappagallo och en snygging) så har man nu ÄNTLIGEN fixat mitt handfat! Gud, jag låg och sov när de kom, så helt yrvaken öppnar jag dörren.. Kan ju inte ha varit den vackraste synen att se en yrvaken Gaby, men deras jobb är ju heller inte att titta på mig utan titta och fixa saker. Som mitt handfat. Nu återstår plugg till halv åtta, sedan middag, lite plugg och sedan Camplus festen


ciaociao

Un piccolo messaggio

Tänk vad ett litet meddelande med bara några få ord kan få en att bara le. Ett leende som hittills har varat hela dagen! Ett litet meddelande med små ord har nog gjort min dag.

Har precis kommit hem från skola och min första svenska lektion med Luigi, italienaren som jag skall lära svenska! Riktigt duktig kille! Hans uttal fick mig att häpna även om han tidigare inte kunde någon svenska alls. Eller ja några ord..

Skall plugga nu och sedan ikväll är det en jättestor arrengerad fest här på Camplus. Tydligen brukar den i början vara väldigt fancy och chic för att sedan spåra på ett sätt som bara italienare kan göra när det nalkas fest.

Åh min midterm som jag har om en och en halv vecka har börjat få mig bli riktigt nervös och stressad.. Hur skall detta gå..... Jag har ingen aning. Gör mitt bästa fram tills dess...

Nästa vecka skall jag börja fäkta igen, har inte alls fäktat denna veckan. Förkylningen börjar gå över men är fortfarande otroligt snuvig.. Hoppas jag hinner bli frisk tills måndag..


Paroleparoleparole

Här kommer dagens ord, lite sent, men bättre sent än....

1 Valico - övergång/passage

2 Vanità - fåfänga/fåfänglighet

3 UNA - Unità Sanitaria Locale - Lokal hälsovårdande myndighet

4 Sovraestensione - överextension


5 L'equilibrio di potenza - maktbalans

ICA

Jag önskar att jag, dagar som denna, jobbade på charken eller posten eller något liknande. Typ sälja biljetter på SJ. Jag orkar inte tänka. Jag får paniiiiik. Midterm om två veckor. Hur i helvete skall detta gå? Jag.orkar.inte.

Kanske borde tänka om. Börja jobba på posten eller charken. Med ett leende sprida lite kärlek till världen istället för att sitta här med en jävla massa grekiska filosofer och texter på italienska som tar sig 10 sidor att förklara en ska som kunde förklarats på 1 sida.

Nej charken hade varit bra. Eller nej egentligen inte för jag klarar inte av kött. Ostdisken hade varit bättre. Jag skall skapa en getostdisk. Där kan jag äta ost utan att bli dålig och ge folk mat och glädje. Det hade varit bra. Då hade jag gjort världen lite bättre på ett annat sätt än vad jag nu tänkt mig.

Gabys getostdisk på ICA. Det låter ju ganska bra..


il giorno in immagini

 
 
Idag var också demonstrationsdag nummer 1. Flera partier ( och ungdomsrörelser) demonstrerade idag för ett friare universitet. "Vogliamo tutto" betyder "vi vill ha allt". Demonstrationerna idag påminner om de som var på 70 talet men är absolut inte våldsamma (än så länge inte i Bologna, men de har varit våldsamma i andra delar av Italien under hösten). Det är helt enkelt "fredliga" demonstrationer utav flera syndikalist ungdomsrörelser.
 

Le parole del giorno

Här kommer dagens ord

1. Trappola - fälla (man hamnar i en fälla som någon jävel planerat ex)

2. Prolusione - Inlednings/Installationstal

3. Reciproco - ömsesidig

4. Tappo - propp (til typ handfat)

5. Catino - Handfa

Mio cappello non ha alcuni bordi

Så äntligen börjar jag känna mig lite bättre. Nu är det bara snuvan som skall bort...

Jag har iaf äntligen hittat en sådan hatt som jag velat ha så länge. Nu kan hösten komma på riktigt. (20 grader börjar visserligen bli kallt)



Fantastico

Har följt uppdateringar via Aftonbladets hemsida och FB. Sverige det finns bara en sak att säga FANTASTISKT!

Det krävs en otrolig styrka att upprätta något som Sverige gjorde ikväll, tror man så går det.
Jag lyfter på hatten och ber en (o)jublande Merkel att sätta sig på sin stol.

Berlusconi nell'ONU

Okej jag kan inte hålla mig. Jag måste berätta detta. Det fick mig att tappa hakan..

På en av lektionerna förra veckan frågade professor svettig (hans nya smeknamn) vem som är FN:s generalsekreterare. Det var helt tyst bland de hundra elverna och jag var för trött för att orka svara.
Helt plötsligt brister en modig själv ut : "Obama!" Svettprofessorna ögon började himla lite smått. Sedan ropar den andra modiga själen "Putin!" Professorns ögon började nu rulla likt ett klot på marken, och man såg att han ville sjunka under bordet. När ett sista tredje försök kom från en modig elev var svaret "BERLUSCONI!"
Professorn ville sjunka genom bordet. Han tappade hakan. Jag tappade hakan. Sedan viskade någon mer kompetent person lite längre fram i klassen "forse Ban Ki Moon ?" Professorn blev i den stunden räddad från en lättare hjärtinfarkt.

Berslusconi som FNs generalsekreterare hade varit en syn. Vad tror ni? Kanske om några år... I wish not.


God wants me to study tonight

Det finns en sak jag önskar. Och det är att jag inte var i Italien ikväll. Utan hemma i Sverige.. Italienarna har ockuperat TVrummet på Camplus för att se Danmark-Italien, jag sitter därför på mitt rum och får plugga istället. Får följa facebook och aftonbladets direktrapportering om matchen mellan Sverige-Tyskland...


Det skulle vara perfekt att ha en sådan sak som Harry Potter har nu och kunna förflytta sig till Sverige, se på matchen med tjejerna som vi brukar. Gud vill att jag skall plugga ... och tydligen bli frisk - och guess what! Han har lyckats!

Soddisfacente

Finns det något mer tillfredsställande än när man går hem från en lektion och man inser att italienskan börjar sitta, kanske inte i det talande stadiet, men i förståelsestadiet? Trots förkylning.
Finns det något mer tillfredsställande än när man inser att det mr svettig professor pratande om idag, har jag en gång redan studerat, läst och printat in i mitt huvud.

Denna tillfredställning skall nu toppas med middag. La cena è sul mio programma!

Corso di lingua di Gaby

Här kommer dagens ord;
 
1. Peculiare; speciell, egenartad
 
2. Premunirsi; skydda sig/beväpna sig, vidta försiktighetsåtgärder
 
3. Alga/Erba marinara = Sjögräs
 
4 Proiezione = Projicering, avteckning, återspegling, projektion, visning
 
5 Raffigurazione = Framställning, skildring, symbol
 
Och bara för att jag känner mig lite friskare och ganska produktiv idag så slänger jag in ett till ord;
 
Possedere; Äga, rå om, vara i besittning av inneha, behärska, dominera

.


Collage

Godmorgon vänner! Förkylningen börjar sakta men säkert avta. Well, jag är ju fortfarande rejält förkyld men kan andas, och låter inte som en gammal tant när jag pratar.

Eftersom jag inte är ute så mycket nu hinner jag inte ta foton så ni får nöja er med mitt nymonterade/uppsatta collage
Bilderna fick jag av Anne, Julia och Sandra innan åkte. Korten är en blanding från Malmötjejerna, familj och fina citat som malmötjejerna hittat (kommit på?)

 
 

Gabys språkskola

Så jag har kommit på en utmärkt idè. Vad sägs om "Gabys språkskola"? Varje dag publicerar jag fem italienks ord som jag lärt mig under dagen. Dels för att ni kan lära er lite italienska, dels för repitition för mig.

Vi börjar direkt

1. Lacerazione politica = Politisk sönderslitning

2 Lo sconvolgimento = Störningen

3 Tisana = Örtte

4 Finocchio = Fänkål ( enligt Nordsteds ordlista kan det på ett vulgärt sätt även betyda bög/homosexuell man)

5 il principale apporto teorico = det principiellt teoretiska bidrag





Mi dispiace

Förlåt att jag är så dålig på att uppdatera, men nu när jag är sjuk har jag ingen ork, sedan har jag en mid-term coming up om två veckor. Så det är mycket fokus på det. Men så fort jag blir frisk blir det bättre! Det lovar jag!!

Puss

Gud hör mina böner

Gud jag hade ställt klockan på kvart över sju imorse, men jag var för trött och sjuk för att gå upp, snoozade till halv tolv istället då jag efter en varm dusch hör knackningar på dörren. Där står jag i bara handduk, skall mitt i min feber komma på rätt fraser på italienska, för jag visste att det var städerskan. Jag sa att jag skulle vara klar om fem minuter, men hon ville prompt in och städa mitt rum nu. När jag väl hittat kläder släpper jag in henne, ber lite tyst om förlåtelse och förklarar att jag har feber och därfr sovit fram tills nu och glömt av att det var städning och lakanbyte dag. Hon sa något tillbaka men febern var för hög för att tänka. Hon var inte glad iaf. Jag gick och handlade istället. Mat. Te, buljong, nål. tråd. och gud vet vad mer. Det enda jag måste hitta nu är sådan typiska amerikanska nuddlesoup. Det finns ingenstans... Funderar på att gå till kinesbutiken längre ner på gatan.

Skall inte träna idag. Är för matt i kroppen för det. Försöker ta mig igenom lite plugg nu. och sedan är det föreläsning.
Gud jag ber dig, snälla hör mina böner, gör mig frisk!!!!!

ciaociao

Copyright

Varför kan jag inte sova, näsan rinner, jag har huvudvärk och feber, frossa och fryser men klart som korvspad att min jävla kropp har bestämt sig för att vara pigg.

I min tristess och mentala utmattning har jag sysselsatt min kropp med poserande framför kameran. Jag bjuder på resultatet

 

"tyck synd om mig det var det sista JAG sa"

Nu ligger jag här i min ensamhet och tycker synd om mig själv. Superförkyld. De få personer som har sätt mig idag (när jag gick ner för att beställa sushi och när Mandie kom över med halstabletter) har alla kommenterat hur febrig och trött jag ser ut. Om jag är. Jag är dödssjuk känns det som. Lyckades plugga sex timmar trot feber. Druckit ex antal koppar kaffe för att hålla mig vaken. Näsan är täppt, ögonen rinner och jag känner mig mer och mer nere, sjukling... Planen var att äta på sushibuffen med de andra idag, Erin, Mackenzie, Kenzie, Mandie, Tessa och några till. Men jag har ingen energi. Så jag beställde hem sushi istället. Tänkte jag skulle belöna mig med att jag orkat plugga så länge idag trots sjukdom, med sushi och svenska hollywoodfruar... Det blev inte alls som planerat. Episoden gick inte att streama för det långsamma internetet vilket resulterade i att min sushi var slut när dove reklamen innan episoden (20 sek) var färdig. Nu ligger jag här i min ensamhet med facebook istället.... Funderar på att sätta mig och plugga igen. Jag ÄR RASTLÖS!

måste ha te först och innan dess en varm dusch!

ciaociao

20%

Kan ni tänka er. Idag för fyra veckor sedan kom jag till Italien. Jag har alltså redan varit här en månad! En månad! Det är helt sjukt vad tiden gått fort. Allt från när jag kom ut från flygplatsen och darrade som ett asplöv när jag skulle prata för första gången, till första lektionerna till första gången jag skulle ta bussen till fäktningen, till mitt första bankbesök.
Vissa utav händelserna känna så långt bort. Men samtidigt skrämmer det mig. För så här fort som denna månaden har gått, om resten av min vistelse går så fort kommer jag ju typ åka hem nästa vecka.

Det är och har varit så mycket intryck hela tiden så jag tror det är därför jag varit så trött. Nu har vädret slagit om rejält, och istället för 28 grader som vi hade de första veckorna har vi nu kanske 17. Tempperaturen har alltså snittat med att sjunka 10 grader på ungefär en och en halvveckas tid. Då kunde jag gå i shorts. Nu är det jeans och jacka.

Konstigt nog har jag fortfarande inte fattat att jag faktiskt bor i Italien. När man går in på sin profil på FB och ser "Gabrielle bor i Bologna, Italy" det är ungefär då man förstår. .

Det är konstigt det där. 20 % av tiden jag skall vara här har redna gått..
 



Helgen

Gud jag är verkligen så förkyld idag. Inte gjorde det saken bättre av att jag och Mandie påväg till en restaurang (med för övrigt en full servitör som spillde vin på några äldre damer) hamnade mitt i "himlen öppnade sig" regn. Vi hade varit på Applestore först för Mandies dator har gått sönder. När vi skall gå ut därifrån så är det det värsta regnet och åskvädret jag sätt på länge. Mitt plattade hår var inte platt längre kan jag säga er. Restaurangen var jättemysig och god mat, besides from, den värsta spoiled ungen jag någonsing sett. Han lyckades med att slå slönder ett glas, skrika halsen av sig, dregla ner hans mosters jacka (utan att hon såg det), skrika och gråta över hela restaurangen, ha pastasås över hela munnen och nästan spilla ut hans mammas öl. Normalt sätt tycker jag barn är söta. Men jag förstår inte som förälder hur du kan ta med ditt barn när det inte kan uppföra sig? Och det värsta är att föräldrarna gjorde ingenting medan han skrek, slog sönder glaset etc. Mandie berättade att det finns restauranger i Frankrike som har åldergräns på 15 år just för att undvika sådana här saker. Ganska smart idé. De som oväntat inte vill utsättas för liknande saker som vi igår, de kan välja en barnfri restaurang. Hur som helst sedan hade vi ju den här fulla servitören. Jag kan säga att signora som fick vin nästan över hela sig, hon är stammis på restaurangen, var ju inte riktigt nöjd med honom och han är nu portad från att servera henne mer.

Glömt att berätta er om fredagen! Efter träningen, som jag trodde Marco - vår fystränare - skulle vara snäll på mot mig eftersom jag är sjuk, vilket var totalt fel för han tog döden på mina muskler, de benarbetsövningarna är inte att leka med - iaf så hade vi middag hela club Zinella på en ristorante Bolognese. Pizzorna var så sjukt stora men hade ätit dåligt under dagen, så klarade nästan mitt mission att äta hela. Några var iväg på "la prima prova qualificazione regionale" som är den första kvalificeringstävlingen till Italienska mästerskapen för kadetter. Hur som helst efter pizzan blev det att gå till n Osteria för en öl eller två. Det finns inte så mycket klubbar här utan man går till olika typer av pubar och Osterior.

Det som är så annorlunda med Italien är tider. Ett praktexempel är denna kvällen. Träningen slutar 21.30 och vi börjar vår middag 22.45. Normalt sätt i Sverige äter du middag vid 20.00 och har "förfest" vid denna tiden. Jag var hemma vid 02.15 och då skulle jag i Sverige kommit hem från en utekväll, nu kom jag hem efter en middag. Så annorlunda... men jag trivs med det!

Efter två panodil en halv kopp kaffe är det dags att ta tag i plugget...

ciaociao


Inspiration

http://www.youtube.com/watch?v=qWFY_Rmsuc8&feature=related

Mitt liv är nu

Vänner! Alla ni är så omtänksamma. Flera har sagt till mig att jag måste ha kul också nu när jag är i Italien och inte bara fäkta och plugga. Men jag skall förklara en sak nu;

Nu studerar jag någonting som jag verkligen tycker är intressant och när jag tycker något är intressant är det också roligt. Det gör att jag vill studera. Jag tror jag delvis har kommit ur det "konstanta helgfestandet". Jag känner att jag utvecklar min hjärna med mer kunskap genom de ämnen som jag studerar. För mig, när jag känner att något är stimulerande - då vill jag bara göra det mer. Jag är den konstanta studenten som mormor brukar kalla mig. Det jag gör nu, den kunskap jag får, den kommer jag ha med mig livet ut. Det jag gör nu är förberedelser för mitt framtida jobb och min framtida karriär. Viktigt kunskap för att få bra jobb. Det motiverar mig till att studera hårdare. Eftersom jag tycker det är roligt gör dessa besluten det lätt till att studera. Jag är här för att studera, inte för att festa.
Vad gäller fäktningen så har jag drömt om det är mer än halva mitt liv. Jag kommer inte slänga iväg en så gammal dröm till att inte uttnytja de kunskaper jag kan få från fäktning här. Kunskaperna om fäktning här är större än i Sverige. Möjligheten till bra motstånd, bra tävlingar etc är bättre här än i Sverige. Jag kommer aldrig kasta bort den möjligheten. Aldrig. Det är samma princip gällande fäktningen som med skolan. När jag känner att jag lär mig och utvecklas, då vill jag bara ha mer. Det är som en drog. Jag vill bara ha mer och mer. Jag märker redan att fäktningen här nere har gjort att jag utvecklas enormt på bara en månad.

Jag gör det jag tycker är roligt och just nu är det fäktning och skola. Jag spenderar min tid självklart med andra saker också. Men jag kom hit för att fäkta och studera. Det är de sakerna som dessa månader handlar om. Och jag kommer inte slänga iväg en möjlighet som denna.

Var inte oroliga, jag har kul! Jag har otroligt roligt och jag märker att jag utvecklas som människa, fäktare och student. Det jag gör nu är att investera i min framtid. Min framtid och min karriär är det jag kommer ha de gånger i livet allting känns åt helvete. Min karriär som många vet är otroligt viktig för mig och jag vet att jag har kommit till denna jorde med ett uppgift. Att göra världen till en bättre plats att leva på, inte bara för mig, för jag är lyckligt lottad, men för personer som inte är lika lyckligt lottade som mig. De är för dem som jag kommer ägna mina framtida jobb åt. Framför allt det viktigaste vi har - barnen. Barnen är framtiden och min framtid och mina karriärsval skall vara val som kan förbättra deras värld till att bli bättre. Det är något som motiverar mig oerhört för jag vet att det är nödvändigt för denna värld att investera i barnens framtid. Annars kommer vi gå under...

Hade jag inte tyckt skola och fäktning var så roligt som det är nu, då hade jag aldrig åkt hit. Jag hade aldrig kämpat för detta så mycket som jag har gjort.

Jag tror jag har kommit in i mer vuxenfas i livet, där djupa diskussioner blandat med lättare diskussioner är mer inspirerande och roligare än en utekväll med världens baksmälla dagen efter. Klart jag kommer gå ut och jag kommer ha galna utekvällar här med (det har jag redan haft), men jag kommer inte vara den personen som går ut flera gånger i veckan. Vi har för få hjärnceller för att supa upp dem. Jag har precis blivit skadefri och knäet håller, vilket gör att jag kan pressa mig själv till att träna hårdare här och få möjlighet till träningskoncpet som ni inte ens kan drömma om i Sverige. Jag har fått möjlighet att studera vid Västvärldens äldsta universitet och chansen till att utöka min kunskap mer.

Jag kommer inte slänga bort dessa möjligheter för det vore som om att slänga iväg en dröm som funnits i över halva mitt liv. Det är inte värt det. Det jag gör nu är för mig själv. De saker jag kommer prestera i framtiden kommer vara för världen och framför allt världens barn. Det är saker som ger något åt mig och jag kan ge något tillbaka. Såna saker gör mig lycklig. Jag så lycklig som jag är nu har jag inte varit på länge.
Mitt liv går framåt och jag hänger på. Jag vägrar stå att stampa. Vägrar stå stilla. Nu är nu, det nuet kommer jag aldrig få tillbaka. Därför gäller det att leva i det. Så nu

Sådan här får aldrig hända

Ung tjej som gjorde ett misstag pga av en kille. Det ändrade hennes liv totalt. Idag har hon inget liv mer än i himlen

Sådant här får ALDRIG hända. RIP Amanda Todd

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15602496.ab

Sky is the limit


Världens vackraste kvinnor

Ibland önskar jag att jag var mulat eller latino. Kvinnor som är mulater eller latinos tycker jag kan vara det vackraste som finns. Beyoncè och Jennifer Lopez är absolut några av världens absolut vackraste kvinnor
 
 
 
 

Trodde du att det skulle vara lätt?

Det här med att lära folk språk från scratch.. Var början man? Försöker knåpa ihop lite material by myself.. Men var börjar man? Uttalsregler? Pronomen? Verb? Fraser?

Phuu jobbigare än vad jag trodde...

ciaociao


Koncentration i dess olika former

Gud idag är det verkligen en Lena Philipsson dag. Lyssnar konstant på låtarna och vet att jag har "dålig" musiksmak enligt typ majoriteten av världens medborgare. Men who cares? Its make my happy.

Idag har det blivit höst på riktigt i Bologna, kallt och regn. Men det är något med det som gör att jag gillar det. Kanske för att det påminner om Göteborgsväder?

Hemma efter lektion nu och är fortfarande inte helt bra, så jag hoppade träningen idag med för att köra järnet imorgon. Hannah hade en presentation att göra till en annan kurs, så där satt jag nu ensam med italienare. Allting gick galant, kände mig smart/duktig, fokuserad. Helt enkelt Andiamo. Tills.. Killen brevid mig tog av sig sin hoodie och en svettstank utan dess like entrade rummet. Visst, såklart människor svettas, jag med, men den doften var något fruktansvärt. Koncentrationen gick från föreläsningen till att hitta ett sätt att andas på så jag slapp bli gasförgiftad. Nu är det inte så att italienarna gör som svenskarna och sätter sig tre stolar ifrån varandra. Nej vår kroppskontakt hade ett avstånd på ungefär 10 cm. Stanken lyckades tillslut förstora mitt luktsinne så att jag kunde återgå till koncentrationen på föreläsningen.

Nu behöver jag ett till råd från er. Vi utbytesstudenter får ha med oss ordbok på tentorna, även läsa allt material på engelska. Men jag hade tänkt att utmana mig lite.. Läsa allt material på italienska och försöka skriva tentan på italienska. Är det att ta sig vatten över huvudet eller är det ett smart (?) sätt att utveckla italienskan? Kloka människor hjälp mig

Nu är det matdags.. Plikten till maten kallar
ciaociao

Så här tänker jag, hur tänker du?


Att bli frälst?

Okej, nu vet jag inte om Gud tycker att jag blivit en sämre människa, men undrar precis varför de franiskana systrana från Lombardiet ringde mig (Suore francescsane Regolari di Ognissanti).

Hur som helst så svarade jag inte. Jag svarar inte på nummer som jag inte har. Skicka ett sms eller meddelande. Jag kommer nämligen inte svara. Det är något jag lärt mig genom åren. Har jag inte numret, och det inte spela in något meddelande eller skickas sms, då var det inte SÅ viktigt.


Ciaociao

Sjukling har blivit lärare

Mina vänner, det är en riktig sjukling som sitter bakom skärmen och skriver. Sov jättekonstigt i natt. Vaknade med världens förkylning och feber. Tvingade mig iväg till lektion, frossandes, yrsel, svettandes, bubbla över huvudet, frossandes igen, svinvarm, ja allting gick runt som den mest perfekt ritna cirkeln. Vi hade en gästföreläsare idag, jätteduktig ung tjej som jobbar med terrorism lagstiftning i praktiken och sedan jobbar hon att ta fram nya förslag fr EU. Hur som helst, efter föreläsningen så kom det plötsligt springandes en kille mot mig som jag aldrig sätt.. Han frågade om jag var från Sverige och jag sa ja. Han sa sedan att han varit i Gbg i augusti och älskade Sverige, och han och hans syster - som går på gymnasiet - skulle vilja lära sig svenska och han undrade om jag ville hjälpa dem med det. Absolut sa jag. Perfekt för mig att utveckla min italienska. Nu är det ju bara så att antagligen måste jag ta fram/göra material. Han sa att de ville betal,a men först sa jag nej. Nu börjar jag fundera på om man kanske skall ta betalt ändå, eller så får de betala min kaffe.. Vad tycker ni? Jag behöver hjälp!!

Efter det lilla samtalet behövde jag göra några ärenden på stan. Köpa tofflor, strumpor, varmare pyjamas ect. Fryser som f*n på nätterna.

Nu skall jag ta en till panodil och sätta mig in i politica interstatale

ciaociao


I love you girls

Råkade äta kött idag. Har mitt i allt glömt att säga att jag inte äter kött utan bara berättat om min mjölkallergi.. Hittills har det gått rikigt bra, men idag så hade de tryckt ner någon form av prosciutto i min pasta pomodori (antagligen för att bli av med resterna) och där satt jag och petade i maten som en jävla snorunge. Älskar mat, men även om jag försökt äta kött tycker jag verkligen inte om det. Det är INTE gott helt enkelt. .

Hur som helst. Från något jag inte tycker om till något jag tycker om. Att höra vänners röster. Har precis skypeat med Anne, Holken och Julia. Att höra deras röster och skratt värmer. Det som inte värmer är att de skall se på Hollywood fruar och jag kan inte streama det härifrån. Jag menar jag är ju glad för deras skull. Men vill se det också.
Att bara få prata med bekanta röster som man känt i flera år. Höra vad som händer hemma, höra dem skratta och skämta. Höra deras kloka råd. Det värmde mitt hjärta och mättade min hunger från den icke uppätna pasta pomodrin (con prosciutto)

I love you girls



Mozart, Hannah och Jag

En osminkad Gaby glad för födelsedagspresenten från Hannah, Hannah kommer från Österrike och ni har sett henne här på bloggen innan (tjejen jag var på marknaden med). Hon har varit hemma några dagar och när hon kom hem från Österrike hade hon köpt en typisk Österrikisk sak till mig i födelsedagspresent. Mozart kulor!
Så gulligt av henne!

Eurokrisen

Godmorgon vänner! Idag blir det en dag i Moscas, Pareto, Kant och säkerhetsdilemmats tecken.

Som många vet är jag antieuro och jag är så glad att vi inte har Euro i Sverige idag. De vanligaste frågorna man får här nere är;
1. Har ni Euro i Sverige? - Nej det har vi inte. - Åh då har ni tur
2. Hur har Sverige påverkats av krisen? -Inte lika mycket som euroländerna. - Då är ni lyckosamma.

Man ser krisen väldigt påtagligt här och man får höra om den från personer som kommer från Euroländer. För mig är det ganska billigt att leva i italien just nu. Men en annan vanlig sak man för höra att det är extremt dyrt för medborgare i Euroländer att komma till Sverige. Man lär sig att inte ta pengar för givet och att det finns så mycket mer att se och ha en bara pengar. Pengar påverkar, men kan inte köpa lycka. Det kan aldrig köpa ditt aktuella sinnestånd. Pengar skapar oftast fler problem än löser dem. Det är något jag fått insikt i. I allafall för länder i väst. Jag minns en gång på CASA, min högstadieskola, lärarna hade precis innan EURO-valet bjudit in, Sveriges då yngsta rikdsagsledamot för att prata om EURON. Denna personen var för Euron. Jag som är så jäkla nyfiken av mig ställde honom frågan "- Men säg att det sker en jätteekonomisk kris i Europa och de flesta länder har Euro, då kommer ju de flesta statsekonomier gå under, vad gör Sverige om vi har euro ?
Hans svar var; "-En sådan kris kommer aldrig att inträffa..." Jag har inga kommentarer till det svaret men än att man skall inte ta allt så himla mycket för givet.  
De är påtagligt att pengar påverkar människors liv. Jag är glad att krisen inte påverkat oss som här nere. Jag vet inte hur jag skall förklara men det är något i atmosfären som gör att det känns att det är svåra tider. Det är först när man bor utomlands som man förstår hur bra vi har det i Sverige. Visst, klimatet kan man alltid klaga på, men allting runt omkring visar på en bra organisation och bra institut/myndigheter etc jämfört med många andra länder, Saker och ting är strukturerade i Sverige. Visst finns det saker som jag skulle vilja FÖRBÄTTRA i Sverige. Men det är också förbättringar av saker. Saker som kan bli bättre än vad de redan är. Från och med nu, när jag har något att jämföra med, så skall jag inte klaga lika mycket på Sverige.
Vi lever i ett kallt men bra land. Ett lyckligt lottat land. Man vill alltid ha saker som man inte har. Men nu förstår jag hur bra Sverige faktiskt är.
MIna drömmar att bo utomlands när jag är äldre har svalnat lite. Inte försvunnit - absolut inte. Men svalnat lite.

Nu till säkerhetsdilemmat

ciaociao

Lite bättre hehe / I do love u dad / Kul

 

Babbo

Har precis kommit hem från träning. Fick gå hem idag men inga obehagliga typer denna gången som det var förra.
Jag och Mandie testade sushi restaurangen idag. Buffé. Behöver jag säga mer?

Ni skall veta att jag saknar er alla, men idag blev det en extra stor saknad efter pappa. Jag och Mandie pratade om våra föräldrar och helt plötsligt insåg jag att jag ville att pappa skulle vara här. Kan ha varit för att jag också försöka se första avsnittet av Solsidan igår, pappas favvoserie nr 1, men det går inte att streama utomlands. Sedan tror jag också det var för att, Mandie rider för franska landslaget och pappa har ju varit en jätteduktig ryttare en gång i tiden, och Mandie behövde igår köpa grejer till stallet och sin ridning. När vi gick in i denna supermysiga affär som hade verkligen grejer överallt och låg på Bolognas smågatar, då kände jag de där lukterna igen. Jag kan inte förklara vad det är men det är något med dessa lukter som väcker minnen. Och eftersom nästan varje gång jag varit med hästar har pappa varit med och därav förknipelsen... Pappa önskar nog fortfarande att jag skulle blivit ryttarinna. Så blev det inte men inget är försent för ändringar.


Bilden visar pappa i sitt rätta jag! haha


Livets språk

Okej jag kan verkligen förstå varför Maria Montazami eller Victoria Silvstedt, blandar svenska med engelska när de pratar. Jag har nu varit här i tre veckor (!) och pratar mestadels engelska varje dag, med amerikanarna och Mandie, sedan blir det italienska i skolan, på fäktningen, på camplus i receptionen och på stan. Mitt huvud är som en stavmix som bara körs runt runt runt. Jag har kommit på mig själv att tänka på engelska och italienska, hela tiden. Träffade några svenskor ute i helgen, och helt plötsligt kom jag på mig själv attt prata engelska med dem. Det var konstigt att prata svenska. Jätteknäppt men så är det. Nu börjar amerikanarna bli duktigare på italienska så nu slängs det helt vilt in ord även på italienska i konversationerna.

Så ni som tycker det låter töntigt att Maria Montazami eller Silvstedt blandar svenska med engelska, ni förstår inte hur svårt det är att leva med mer än ett språk runt dig. Testa och du kommer se. Livet är inte lätt, men kunskapen livet ger är fantastisk.

Ciaociao

Let me introduce Erin

Hej vänner! Börjar veckan med att ge er två bilder från i lördags! Har precis haft en teknisk fight med tvättmaskinen. Jag gick segrande ut. Om den inte krymper mina kläder....

Jag och en av amerikanskorna Erin på bilden

 

Wanted; PIZZA!

Åh gud jag har nu väntat i två jävla timmar på att få min pizza levererad till camplus. Vet inte om vespans bensin tagit slut eller vad det är. Men två timmar!?!

Undrar...

"Undrar varför man kallar blondiner dumma/blåsta när de i själva verket är ljushuvuden?"

Slagen hjälte

Godmorgon! Idag är jag en slagen hjälte... Igår var verkligen så roligt! Det började med att jag och Mandie gjorde lite shopping för kvällen. Hon hade precis kommit från sin ridning och jag hade pluggat hela dagen så båda hade träningskläder på sig. När jag skulle möta upp henne vid Porta San Donato behöver jag gå förbi några pubar, barer och affärer där det hänger samma människor varje dag oavsett tid på dygnet. Oftast äldre gubbar som dricker öl. Hur som helst jag hade ganska bråttom och slängde snabbt på mig Zinellatröjan.Tydligen är fäktklubben Zinella ganska känd här (fattar nu varfrör folk stirrar på tröjan). När jag skulle gå förbi dessa kvarterspubar så stog människorna mitt på trottoaren så jag tvingades sicksacka mellan dem. Helt plötsligt ser en an männen tröjan och börjar skrika över hela Bologna kände det som; "Daaaaaaaaaai, Daaaaaaaai" "Foooooooooooooooooooooorza foooooooorza!" "andiaaaaamo". Livrädd som jag blev, chockad och lite ställd började jag småskratta för mig själv med ett ansikte lika rött som en tomat.

"dai" betyder direkt översättning, "du ger" men har väl kanske mer betydelsen "Come on" om jag fattat det rätt.
Tillbaka till camplus blev det middag och sedan göra sig iordning för pre-gaming som amerikanarna kallar det för. Förfest. Flip-cup kan har varit det roligaste spelet jag spelat. Skall lätt introducera det i Sverige, Vi har på campus flera uppehållsrum, tv rum, musikrum och massa annat så det var perfekt tillhåll för pregaming.

Vi stack ut vid 11 och jag somnade halv fem.
Jag älskar att gå ut i Italien, men en sak jag inte gillar är att på varje j*vla klubb man går till kan man inte gå förbi de italienska karlarna förrän de skall försöka nypa en i rumpan. Jag hatar det. HATAR. Hur som helst trodde jag attjag hade ett knep förutom att ge dem en bitchblick och säga "basta". Helt enkelt sätta en ring på ringfingret och säga att du har en fästman i Sverige. Mitt genialiska knep har gått åt helvete. Därför italienarna kommer med bortförklaringar som att "men en fästman där och en pojkvän här är ju den bästa kombinationen" "men du kan väl bara "dansa" med mig", "eh, jag har också en fru/flickvän en lite kul måste man få ha i livet" and the story goes on.


Kvällen, trots dessa incidenter var så rolig, och alla som var med hade roligt. Skönt gäng helt enkelt.

Idag hoppas jag, holy lord, att vi skall beställa pizza till Camplus. Man får dem levererade med vespabud. Hur coolt är inte det?


Godmorgon

Godmorgon! Vaknade precis, och har sovit riktigt bra (12 h) kom till och med ihåg att stänga av AC i natt. Idag skall jag sätta mig in i de italienska texterna till kursen Relazioni Internazionali. De är så kul att verkligen plugga något man är 100 % engagerad och intresserad av. Missförstå mig rätt italienskan var rolig också, men jag vill inte jobba med grammatik, satsstruckturer och liknande. Jag vill prata språket, skapa kommunikation mellan människor, lära känna människor, för att sedan lösa alla världens problem. Efter ett års italienska studier är jag nu på banan igen för mänskliga rättighetersstudier. Och gud vad det ämnet känns rätt för mig. Det finns inget annat jag hade velat jobba med som jag kommer på. Jo kanske polis eller något med konsthistoria. Men detta är som floretten i handen för mig.


Nu skall jag ta en kaffe med Mandie på ett närliggande ställe och sedan skall hon ¨åka till sin ridning!

a dopo!

More

Några andra bilder som jag lånade från Zinella hemsida
Mannen i mitten med den bruna kavajen är Il presidente della federazione italiana scherma (tredje från vänster). Mannen längst till vänster är Stefano, gift med min tränare Magda och ordförande i Klubben Zinella'
 
 
 
 

Inaugurazione

Hemma efter invigningen av fäktklubbe. Gud det är som en enda stor familj! Alla är så himla gulliga och hjälpsamma och det var flera av de italienska mammorna som erbjöd sig att hjälpa mig med vad jag än behöver hjälp med! Tydligen visste alla att jag var från Sverige (kanske för att jag är den enda blonda?!) och alla barnen frågade när de skulle få fäkta med mig! Så gulliga.

Stefano som är president på min klubb och även gift med min tränare, presenterade mig för Italienska fäktförbundets president, efter lite samtal om fäktning och att jag var här på en erasmus termin fick jag en faderlig klapp i nacken med orden "sei brava e bella" håll på att sätta i halsen men tackade il presidente så hjärtligt för orden och för välkommnandet. En riktigt trevlig karl den där presidenten. Han avslutade sitt invigningstal med att säga; Även om fäktsporten är en stark sport i Italien och vi tar många medaljer, tex OSm är det viktigt att komma ihåg att vi inte enbart skall utöva den för att vinna, vi skall utöva den för det är vår glädje, barnens glädje, den tillhör vår kultur och vår historia och när du finner glädje i något kan du också prestera. Det gör vårt land i sin tur till en starkare nation.
Det är värjtävlingar i helgen som fäktklubben arrangerar så jag skall nog dit på söndag för att heja och titta.

Alla verkar vara helt slut på camplus, vet inte om det beror på vädret, vi har liksom fortfarande 25 grader. eller om det är.. jag vet inte vad. Så det blir lugnt ikväll men utgång imorgon!

ciao ciao

Dream come true

Oh gud denna tröttheten tar kål på mig. Jag känner mig helt utmattad, kroppen värker och idag mådde jag dåligt på morgonen så kunde inte gå på föreläsningen kl 9 vaknade istället kl 12 och hade verkligen jättesvårt att gå upp. Vet inte vad det är och det är svinirriterande att inte vara pigg. Jag hatar att prata om vikt och mat men jag tror detta faktiskt delvis kan vara anledningen till min trötthet. Kläderna börjar sitta lösare och man går tre timmar minst om dagen plus fäktning och jag ljuger om jag säger att jag äter tillräckligt. Tror att jag på dessa veckor tappat mer än 2 kg. Om inte mer..
Bristen på energi är inte rolig. Hur som helst det konstiga är att efter fäktningen är jag hur pigg som helst men morgonen därefter önskar jag att det var söndag så man kunde sova hela dagen. . Var lugna det har inget med stress att göra för de där signalerna kan jag som handen i hansken, eller floretten i handen kanske jag skall säga.

Nu har jag varit och köpt lite mat och fick lära mig att tre kindpussar i italien är ett sätt att visa någon lyckönskningar. Buona fortuna
Ikväll var tanken att vi skulle gå ut men alla är helt utmattade så det blir nog imorgon. SKall på invigningen av den nya fäktsalen idag på club di scherma Zinella. Presidenten för federazione italiana scherma kommer också vara närvarande.
Min första tävling kommer att göras garanterat den 10 nov i Verona. Det är en regionstävling för kvalificering till Italienska mästerskapen. S, killen som brukar köra mig hem, frågade igår om jag ville vara med på en mixad par tävling med honom, man är en tjej och en kille, typ 1,5 h från Bologna den 1 nov. Kan hända att vi ställer upp där med vilket hade varit kul!
Nu skall jag, trots tröttheten plugg.

Jag har ju inte tagit med mig min älskade Italia tröja av vissa specifika anledningar, men igår byttes den ut mot en ny älskling. Klubbtröjan från Zinella. Jag har ju drömt sedan jag var tio år gamla att fäkta för Italienska landslaget, det kommer antagligen aldrig ske men drömmen att representera en italiensk klubb på italienska tävlingar är nu verklighet.


Mia stanza

Gud jag har ju glömt att blogg idag. Hur som helst har jag inte gjort något särskilt. Många av italienarna var ute igår eftersom det är helgdag här idag, men amerikanarna som hade test idag och jag som var för trött och ville vara pigg för att plugga idag stannade hemma. Pluggade först i några utav pluggrummen som finns här eftersom jag väntade på städning av mitt rum. Vi har ju städning i kontraktet. Och efter det blev det en "powernap" på två timmar, jag kunde inte komma upp ur sängen. Fattar inte varför jag är så trött här nere hela tiden. Och hur som helst nu sitter jag på rummet och pluggar igen. Skall gå till träningen om en och en halvtimma ungefär.

Apropå rum. Så här bor jag


Kalle I do love u!

Gissa vem som är glad när hon fått kaviar skickat av mormor!

Emma du vet vad jag pratar om!

Okej Emma du kommer förstå vad jag pratar om nu. Lika röd som kalle Anka i ansiktet. Det var jag för en timma sedan. Vi alla på camplus hade sedvanlig middag här hemma. Vi äter i lugn och ro när jag plötsligt hör "happy birthday" sången eka som en varningsignal för krig över HELA matsalen. Nu menar jag HELA. 50 personer. Italienarna klappar i takt och skriker, amerikanarna likadant. Och där kom den. Den stigande röda färgen i ansiktet, så varm att jag inte vet vad jag skall ta vägen. Med det blonda håret liknade jag antagligen skånska flaggan riktigt bra. Vad gör man? Ler och önskar att det skall sluta? Färgen skall försvinna. Nej jag blev jätteglad såklart och hedrad men den där jävla röda färgen i ansiktet hade gärna kunnat stanna hemma i Sverige. Man vill ju gärna inte att snyggitalienarna skall se att man har anlag för att bli röd i ansiktet när man sitter trött vid matbordet efter en dags studier. Hur som helst. Jag blev jätteglad. Firar gör vi som sagt på fredag!

ciaociao

Il mio compleanno

Nu är jag hemma efter lektion och lunch med Mandie. Kom lite tidigt till lektionen så gick och tog en kaffe på Bolognas " centro" Bar Lime is the name to remember. Väl i klassrummet hade vi gästföreläsning av en högt uppsatt polsk jurist som bland annat jobbat som juridisk rådgivare i det polska parlamentet. Hon skulle prata om Polens väg in till EU och komplikationer samt fördelar. Problemet är att hon tog upp saker som vi inte hunnit gå igenom första veckan. Så vissa saker var lite otydliga och sedan vet jag inte om hon var trött, men det var några gånger som hon menade "euro" men sa "EU" så det blev lite knakigt att förstå ibland. Men intressant var det.
Hur som helst mötte upp Mandie efteråt och hade lunch på mitt favvoställe. Efter att personalen bjudit oss på champagne, tårta och rabatt på maten (eftersom de visste att jag fyllde år) gick vi lite gladare i hatten åt var sitt håll - jag hemmåt och Mandie till lektion. Nu sitter jag här och pluggar lite innan jag skall bege mig till fäktningen ikväll. Firar dagen gör vi på fredag!!


happy bday to me and Z

Godmorgon! Har sovit så fruktansvärt dåligt i natt. Glömde stänga av AC så har legat och frusit hela natten och inte fattat varför. Sedan tror jag min granne i korridoren har en espressomaskin eller liknande på sitt rum. Varje kväll vid elva halv tolv när jag skall sova bestämmer sig denna personen (jag tror att det är en tjej) att göra typ två cappuccino. Om man lyssnar på hur hon/hon (hen?) skummar mjölken så låter det som cappuccino. Grejen är bara att jag undrar vem den andra kaffen är till. Vi har singelrum i dessa korridorre och allting skall vara "tyst" kl 23, vilket bara är bokstäver på ett kontrakt för det är verkligen inte tyst kl 23, men jag börjar fundera ja...Vem är den andra? Måste stalka upp det

Hur som heslt idag säger jag grattis till mig själv på födelsedagen och till Zlatan

De blir inte mkt firande idag. Det är visserligen helgdag i Bologna imorgon. Man firar Saint Petronius som var en biskop här under 1500 talet (tror jag) hur som helst är alla skolor stängda så det kanske blir utgång, men jag har fäktning ikväll så vi får se. Amerikanarna bjöd med mig och Mandie att kanske gå med dem till Florens lördag-söndag. Hade varit skoj. Måste bara se hur mkt i skolan jag har för det en midterm coming up soon!


Skall kila till kaffestället nu
ciaociao

Anki tack för presenten och det otroligt fina kortet :)

Fråga

Okej så jag fick en fråga här via bloggen. Om jag alltid stavar fel på Camplus eller om det skall vara ett "p" i camplus. Det skall vara ett P i Camplus. Camplus Alma Mater är ett av de boende här i Bologna som erbjuder tjänster som inte de andra campusen erbjuder, tex städning två ggr i veckan, lakanbyte, gym, mat två ggr om dagen, italienska kurser, seminarium med folk från arbetslivet (på tisdag kommer det en man som tidigare suttit i högsta domstolen i Italien och även varit högt uppsatt inom Il partito comunisto) och liknande saker. Så svar ja, det skall vara ett P och svar nej; jag skriver inte fel!

Ciaociao

Test d'italiano

 
Mina damer och herrar, jag har gjort mitt första prov i Italien. På det camplus där jag bor så erbjuder de italienska kurser två ggr i veckan. Testet vi gjorde nu var för att se på vilken nivå som jag skall ligga på när jag tar kursen. Problemet är att kursen är på måndagar och torsdag så jag kan inte fäkta måndagar som jag hade tänkt. Får bli tisdagar istället. Kursen är nämligen väldigt förberedande för de kommande tentorna och jag tror att tre timmar intensiv undervisning i veckan skall sätta fart på mitt pratande. Det kommer ju göra det lättare för mig att kommunicera under lektioner med italienare, på fäktningen etc.

Blev så glad när jag såg att jag hade med mig dessa foton. Trodde jag glömt dem hemma! (Fick dessa bilder av Julia Anne och Sandra)

  

Meeting with the director

Buongiorno vänner! NU skall jag ha möte med ägaren för Camplus. Oroa er inte jag sköter mig exemplariskt men det är tydligen något möte som "vad vill du göra när du är klar med studierna.." etc etc. Skall föröska mig på att prata enbart italienska men de kommer ha en tolk där också!

Later ciaociao

Från igår kväll.

Som vanligt låg internet nere igår kväll så här är mina tankar.

Okej jag har misslyckat totalt. TOTALT. I mitt försök att vara mer italiensk alltså. Visst jag har jeans på mig nu istället för shorts trots att jag dör av värmslag här nere i jeans. Eftersom Bologna inte ligger vid havet och typ en dal med berg runt omkring så blir 22 grader mkt varmare än 22 grader. Det känns som det iaf. Att bära jeans nu har jag alltså inte misslyckats med. Jag har lyckats lära mig krossa gator utan att dö springandes över (om man nu kan det – men ni förstår vad jag menar). Jag börjar överkomma nervositeten att prata och det går bättre och bättre. Jag förstår mer på italienska under lektionerna. Jag har klarat av att gå hem själv i mörkret över Piazza Verdi. Jag har klarat av att köpa italienskt nummer, fylla på kontantkortet. Jag har klarat av att konversera och fixa en codice fiscale. Jag har klarat av att beställa på restaurang och ha en längre konversation på italienska med en mexikanare på mitt kaffehak om skillnader mellan Sverige och Mexico (träffade förresten honom idag utan för Lime Bar som mitt kaffeställe heter, älskar att människor är så sociala här, han bara kom fram, puss på ena kinden, puss på andra, hur är det, bra tack själv… och konversationen fortsatte i två minuter till innan han gick – jag menar i Sverige hade man antagligen gömt sig under sitt paraply - ja det regnade idag - för att man inte orkar hälsa eller är för feg)

Men det finns en sak jag totalt misslyckats med. En sak som jag gjorde på ett totalt svenskt sätt. Jag sa till läraren att jag behövde gå fem minuter tidigare. FAN. Jag skulle bara gått. Hade inte stått ut SÅ mycket som en exchange student. Jag skulle bara rest på min lilla rumpa och gått. Men nej här skall man försöka vara trevlig mot läraren och det blir på ett total svenskt sätt. Skall jag vara ärlig så blev han faktiskt ganska chockad att jag sa att jag skulle gå tidigare. Det var som om han var en mekanisk spratteldocka för hela hans ansikte stannade till i ett leende och hans nacke bara nickade. Fram och tillbaka fram och tillbaka. Hann inte ens säga klart hela meningen innan han började nicka. Men vem vet det kanske var bra gjort av mig. Och om ni undrar så är det läraren som dricker vatten och svettas hela tiden. Men han gjorde bra ifrån sig idag, ny skjorta, ny vecka = inga svettfläckar. Däremot ville han väl jävlas igen för mitt i lektionen drar han ut usbminnet till sina powerpoints. Det var bara till att lyssna.. Han är en speciell karaktär den där läraren. Men duktig. Han hade nog blivit en bra politiker med sin retorik.
Hur som helst, åkte till fäktningen sedan och hade fysträning med vår fystränare Maro för att sedan fäkta med Enzo (rullstolsfäktning) och sedan med Giulia. Gick faktiskt bra, måste vara mina nya fäktskor, allting går så mycket lättare nämligen. Fäktklubben har fått en ny lokal så på fredag är det invigning av den nya med bland annat en av Federazione italiana scherma högt uppsatta personer.

Nu skall iaf mitt huvud sova. Har varit jättekonstigt väder idag. Kallt. Varmt. Spöregn. Sol.
P.s. ni kan väl ta tillbaka ert hemska Sverige väder hem igen till Sverige, vill gärna inte ha det här

Ciaociao

Lunedi

Hej vänner och förlåt! Jag skulle uppdaterat igår men vårt internet låg nere. (som vanligt) utgången var iaf väldigt rolig och jag somnade vid fem tiden. Här finns inga klubbar om i Sverige utan det är liksom barer med en källare som är klubb. Utan AC så ni kan tänka er hur varmt det var där nere. Det är som att ta en dusch fast i sitt eget svett typ. Äckligt men kul hade vi iaf. Jag skämde ut mig lite grann för typ halva Bologna när vi skulle gå från en shotbar (en shot kostar 1 euro) till en klubb. Vi var vid piazza verdi som är det lite halvskumma torget här i Bologna. Många hemlösa med hundar sitter och rent av sagt bor på denna piazzan, dricker öl och röker hela dagarna. Injicerar säkert en hel del med. Så där vill man inte gå själv på natten (vilket jag en gång gjorde från fäktningen och jag var livrädd, för jag blev förföljd av en man på cykel - man tacka gud för jag pratade med pappa hela tiden) Hur som helst det är kaos och hur mkt folk som helst på piazzan och helt plötsligt kommer det en vespa körandes i princip på mig och jag blir så jävla arg så jag tänker inte på vad jag gör utan skriker "che cazzo". I mina ögon körde han fort - i italienarnas ögon var det nog extremt långsamt för när jag vänder mig om står det ett par italienare och skrattar åt vad som hänt. Det var inte meningen att jag skulle ropa det men det bara slank ur mig. Hur som helst vänder mig rakt fram igenom och håller på att gå på en polis som bara skrattar åt mig med och ler. Antar att jag kanske inte gjorde helt fel men det var lite pinsamt. Igår hade jag och Mandie pizza brunch i stan och sedan skulle jag hem och powernapa en timma för att sedan plugga. Jag vaknade vid halv tio och ansåg att det inte var så smart att plugga då. Har varit på CILTA som är ett språkcentrum är för erasmus studenter. Tanken var att jag skulle skriva in mig på en italienska kurs och föröskt göra det i flera daga via nätet men det visade sig att kursen var full så jag får ta en i december istället. Nu skall jag plugga och sedan blir det fäktning. Gud vad jag längtar efter att få fäkta

ciaociao


RSS 2.0