Gabrielles

Okej Emma du kommer förstå vad jag pratar om nu. Lika röd som kalle Anka i ansiktet. Det var jag för en timma sedan. Vi alla på camplus hade sedvanlig middag här hemma. Vi äter i lugn och ro när jag plötsligt hör "happy birthday" sången eka som en varningsignal för krig över HELA matsalen. Nu menar jag HELA. 50 personer. Italienarna klappar i takt och skriker, amerikanarna likadant. Och där kom den. Den stigande röda färgen i ansiktet, så varm att jag inte vet vad jag skall ta vägen. Med det blonda håret liknade jag antagligen skånska flaggan riktigt bra. Vad gör man? Ler och önskar att det skall sluta? Färgen skall försvinna. Nej jag blev jätteglad såklart och hedrad men den där jävla röda färgen i ansiktet hade gärna kunnat stanna hemma i Sverige. Man vill ju gärna inte att snyggitalienarna skall se att man har anlag för att bli röd i ansiktet när man sitter trött vid matbordet efter en dags studier. Hur som helst. Jag blev jätteglad. Firar gör vi som sagt på fredag!

ciaociao