Gabrielles

Gick upp tidigt imorse för att delta på en konferens som Juridik fakulteten anordnat för oss studenter. Konferensen gästades av ett flertal kända professorer som även på ett eller annat sätt jobbat med framför allt Lisabontraktatet men också tiden innan inom EU. Det var jätteintressant och hölls i SALA ARMI på juridik fakulteten. Men efter fyra timmars konstant lyssnande och framför allt efter den italienska professorns framträdande i femtio minuter (varje professor hade 25 min till förfogande) så började öronen domna av. Väl här hemma på camplus blev det lunch med Mandie, lite plugg men sedan var jag så trött, och har varit de senaste dagarna, att jag gick och la mig. Två timmar vaknade jag lite piggare. Men jag undrar vad det är för trötthet. Jag tror kroppen reagerar på att jag inte är van vid att träna så här mycket och så sent och sedan gå upp tidigt på morgonen. Sover ganska dåligt vissa nätter och drömer oftast obehagliga saker..

Pratade en lång stund med Magda igår innan min lektion med henne. Och det är väldigt intressant, hur hon kan se saker som ingen annan sett tidigare. Hon sa också att hon såg på mig att själva tävlingen var mer ett psykologiskt hinder för mig. Jag fick tydligen ett helt annat ansisktuttryck uppe på pisten än vad hon sett tidigare. Detta skall inte tolkas positivt. Hon frågade mig om jag var rädd för att misslyckas, rädd för att inte tälvingen skulle gå som jag ville. Jag svarade JA. För det var så det var. Jag är rädd för att inte prestera max och därmed låser jag mig själv. Idag har jag tagit paus från träningen och sovit och försökt få bort smärten och tillbaka energin. Hoppas det går.