Sono innamorata
Åh jag har fortfarande ont i lårmuskeln. Det är mer än en sträckning såå vet inte hur bra det är att jag går till träningen idag. Så fort jag joggar känns det som muskeln skall gå av.. Fäktrörelserna går bra, vad jag har testat, men le preparazioni fisiche vet jag inte hur det kommer gå. Kanske är det bäst att jag vilar en dag till och går imorgon. Vill inte skada muskeln helt.
Hur som helst. dagen har precis som vanligt bestått av plugg. Ni får ursäkta min svenska stavning ibland men har "tappat" svenskan lite...
Cazzo nu gick electriteten.. Well, Jag håller just nu på att sammanfatta en bok i Relazioni Internazionali kursen. Boken är på italienska, 360 sidor, sammanfattas till engelska. Kaptiel tre är inte helt klart och sammanfattningen är redan på 27 sidor... då har jag läst 117 sidor.. Kommer bli en lååång sammanfattning. Och det tar verkligen tid!
Men jag tycker det är roligt så dett är så jobbigt. Det känns mest bara som att man inte pluggar när man gör sammanfattningar för man printar inte in informaitionen som man gör veckorna innan en tenta. Ibland kan jag fortfarande komma på mig att inte förstå att jag är i Italien!. Så sjukt! Pratade med en italienare idag som jag lärt känna på Camplus och jag sa till honom att jag inte vill lämna Italien. Han tittade storögt på mig och skrattade! Han sa att det nog är bra för mig, eftersom jag varit så stressad att leva i ett land som ser livet lite annorlunda och mer avslappnat. Helt enkelt njuter av livet. Men å andra sidan sa han, så har det konsekvenser för alla gör lite som de vill och det är lite manjana här och där. Men detta är nog det landet som jag känner mig mest hemma i, förutom Sverige. Om jag inte börjat ändra uppfattning om det. Sverige älskar jag. Men det känns för litet, tyst och långt borta från övriga världen. I Italien är det liv hela tiden och det är alltid något som händer, det finns en annan passion för livet här. Kanske låter konstigt nu när jag förklarar men det är svårt att förklara min känsla. Man kan kanske förklara den som om att jag är kär. Jag är kär i Italien. Det är en kärlek som tar mig på äventyr, får mig att se saker med andra ögon, lite grann som när Aladdin hämtar Jasmine med sin flygande matta och hon får se världen från ovan molnen. Men sedan vet jag att min trygghet finns kvar i Sverige. Det är skönt att veta. För Sverige är ett bra land. Ett vackert land. Om italien är just nu min förälskelse, så skulle jag vilja likna Sverige med en föräldrers trygga armar att komma hem till.
Hur som helst. dagen har precis som vanligt bestått av plugg. Ni får ursäkta min svenska stavning ibland men har "tappat" svenskan lite...
Cazzo nu gick electriteten.. Well, Jag håller just nu på att sammanfatta en bok i Relazioni Internazionali kursen. Boken är på italienska, 360 sidor, sammanfattas till engelska. Kaptiel tre är inte helt klart och sammanfattningen är redan på 27 sidor... då har jag läst 117 sidor.. Kommer bli en lååång sammanfattning. Och det tar verkligen tid!
Men jag tycker det är roligt så dett är så jobbigt. Det känns mest bara som att man inte pluggar när man gör sammanfattningar för man printar inte in informaitionen som man gör veckorna innan en tenta. Ibland kan jag fortfarande komma på mig att inte förstå att jag är i Italien!. Så sjukt! Pratade med en italienare idag som jag lärt känna på Camplus och jag sa till honom att jag inte vill lämna Italien. Han tittade storögt på mig och skrattade! Han sa att det nog är bra för mig, eftersom jag varit så stressad att leva i ett land som ser livet lite annorlunda och mer avslappnat. Helt enkelt njuter av livet. Men å andra sidan sa han, så har det konsekvenser för alla gör lite som de vill och det är lite manjana här och där. Men detta är nog det landet som jag känner mig mest hemma i, förutom Sverige. Om jag inte börjat ändra uppfattning om det. Sverige älskar jag. Men det känns för litet, tyst och långt borta från övriga världen. I Italien är det liv hela tiden och det är alltid något som händer, det finns en annan passion för livet här. Kanske låter konstigt nu när jag förklarar men det är svårt att förklara min känsla. Man kan kanske förklara den som om att jag är kär. Jag är kär i Italien. Det är en kärlek som tar mig på äventyr, får mig att se saker med andra ögon, lite grann som när Aladdin hämtar Jasmine med sin flygande matta och hon får se världen från ovan molnen. Men sedan vet jag att min trygghet finns kvar i Sverige. Det är skönt att veta. För Sverige är ett bra land. Ett vackert land. Om italien är just nu min förälskelse, så skulle jag vilja likna Sverige med en föräldrers trygga armar att komma hem till.
Kommentarer
Trackback
