Gabrielles

Ibland slår tankarna till. Tankar relaterade till alla dess möjliga känslor som binder oss samman till människor. Tankar av både dåliga och bra dager. När tankarna börjar är vi maktens herrar över dem, men den hårfina gränsen till att tankarna tar över oss, när slår den till ?

Jag och mina vänner - ja vi är väl som vilka tjejer som helst med tankar om allt och alla. Tankar om andra låter elakt så vi skulle kunna säga att vi funderar kring andras sätt att agera och resonera.

För hur skall man kunna förstå en människa när orden i dennes mun säger en sak men kroppspårket säger något annat? Hur skall man kunna veta att orden - postiva som negativa - har någon betydelse när personens kroppspårk säger något annat. Hur skall man veta när orden är sanna eller bara sagda för att vara artiga?

Det är när dessa tankar sätter igång som processen kring tankar tar över oss. De styr oss och därmed styr de även vårt sätt att må. Tankarnas snabba framväxt som amöbor i ett stort hav - vi vet att tankar tär deskrutivt på oss. Som regnbågar en somrig dag sätter de färger på vår vardag och tar oss till den induviduella utopin.
Det är du som avgör

När är det egentligen slut med att vrida tanken ut och in? Och när är det bra att spekulera över tankarna som tänks krings ett liv?

Vad är en tanke och nör vet man att den har en bra effekt/mening?

In i det sista har vi - om vi orkar - makten att ändra tanken, att hoppa över hindret är svårt, men när hoppet är gjort är gräset grönare på andra sidan. För i slutändan är det DU och ingen annan som väljer om tanken skall vara din amöba eller din regnbåge.

Jag väljer regnbåge


Love/ G

Ciaociao