italienare är inte ryssar -från igår kväll

 
Gullisar som skrivit så fina kommentarer! Det gör mig verkligen glad :)!
 
Gick precis någon form av larm ute i korridoren där jag bor och jag gick ut för att kolla vad det var. Där stod en italienska och jag som frågetecken och fattade ingenting. Plötsligt slutade det. Så kan det vara.
 
Hur som helst så åkte jag till fäktningen efter en powernap och lite pappersarbete här på Camplus. Har även gjort mitt första italienska bankbesök idag och jag hoppas att det inte blir ett till för det tog 30 minuter att betala räkningen till fäktningen. Men betald är den vilket är bra. Imorgon skall jag försöka få Il presidente på klubben, som även är tecnico (typ en person som lagar utrustning) att kolla på en av mina florett som börjar gå sönder.
 
Kom lite sent idag eftersom det skett en olycka mellan en vespa och en bil på vägen till träningen. Ganska brutalt att se hur en vespa kan kvaddas i bitar men det verkade inte vara någon fysisk skada med någon. Iaf, om jag trodde att vår kära personliga fystränare Marco skulle vara lite snäll mot mig idag hade jag fel. Efter tio minuters uppvärmning skulle vi äntra trappträning.. OMG. Jag har sannerligen förlorat muskler efter min skada. Italienaren som var med igår och körde mig hem, vi kan kalla honom S, tog iaf trapporna med storm och jag stod gapandes när jag såg den spänsten han hade. Well efter att jag var total slut i benen efter det så var det dags för lektion med Maestra Magda. Lektioner med italienska tränare är helt annorlunda än med ryska tränare. Dessutom kan inte Maestra engelska, vilket är bra för mig, så allting blir på italienska. Förstår nästan allt, det var några ord som jag inte riktigt fattade men med lite teckenspråk gick det bra. Det första steget för mig efter skadan som jag haft i tio månader är att med Magda öva upp min koordination. Har aldrig någonsin gjort övningar som dessa så det kändes som att vara tillbaka på Göteborgs Fäktklubb 1996 när jag skulle lära mig fäkta. Efter vi övat upp det kommer vi öva på det mer tekniska. Måste verkligen hitta ett par nya fäktskor imorgon för även om fysövningarna och lektionerna går bra med joggingskor, gör det inte det när jag fäktar. Jag kan verkligen inte röra mig. Vi har metallpister på fäktklubben här nere vilket gör att joggingsulorna med dämparna tar emot och blir som en broms istället för att hjälpa mig att röra mig.
 
Nu börjar dessutom blåmärken komma så det börjar visas att jag fäktar igen. Vilket jag på ett sätt trivs med för börja känna mig som mitt gamla jag. Jag har mest fäktat med S, och han är så fruktansvärt jävla snabb så det är ett skämt!
På klubben, om jag inte redan skrivit, så har de både handikapp (rullstolsfäktning) och fäktning för blinda. Skall bli så häftigt att prova på det.
 
Hann iaf köpa lite middag idag innan träningen så nu sitter jag här och äter något bröd med oliver i och en pecorino ost. Kanske inte det optimala men det är iaf inte godis.

Hur som heslt efter träningens slut så frågade S mig och jag behövde skjuts hem så fick åka med honom igen hem idag. Så himla gulligt verkligen. Det är inte roligt att behöva ta bussen 21.45 på kvällen hem själv för att sedan gå 20 min i mörker.
 
Nu skall jag nana. Imorgon väntar fäktning och lite andra papperarbeten. Skolan börjar på måndag. Börjar faktiskt bli nervös..
 
 
Bacio
 
ciaociao
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0