Gabrielles

Godmorgon, med feber, en stor kopp grönt thé och tolv timmar sömn bakom mig undrar jag var denna dagen skall sluta. Måste ju iaf få bort febern tills imorgon.

Gud jag har glömt att berätta. Jag var ju i Göteborg den 22-23 augusti, precis innan skolan börjar för att få med mig det viktigste ner till mormor och morfar. Ombord på ett proppfullt tåg ner till malmö sätter sig en jämngammal tjej mittemot mig, och efter en stund blir det att vi börjar prata om allt och ingenting. Supergullig och trevlig var hon. jätte duktig dansare som kom från skåne men pluggar i Göteborg. Nu skulle hon också ner till Malmö för att hälsa på släkten och vännerna.

I fredags när det för övrigt var total kaos på stationen i Malmö (ibland undrar man hur skånetrafiken tänker), så skall jag hoppa på ett tåg till Lund för att komma till skolan ( samma tåg som går till Göteborg) och helt plötsligt är samma tjej på det tåget med! Jag har ganska lätt för att komma ihåg ansikten, men ibland svårt att placera dem och så var det med denna tjejen. Men hon kom ihåg mig så hon kom fram och hälsade och vi småpratade lite. Sedan var jag tvungen att gå av..

Inte det sjukt? Vi kände inte alls varandra från början men genom att vi sitter på ett tåg som är helt sjukt trångt  så börjar vi småprata om alla konstigheter på tågtet, och någon vecka senare så möts vi igen?

Undra hur många gånger i sitt liv man har sett samma människor utan att man känner dem ?


Nej nu är det frukost sedan har jag ett argt inlägg om skånetrafiken att skriva..

ciaociao