Because Im worth it.

Ibland undrar man lite varför inte allting funkar som det skall. Nyckelordet kallas kommunikation. Efter jävligt mycket om och men, ett sjukt deppande, irriterande, nästan en trasig telefon och ett hål i en vägg, skall jag nu förhoppningsvis få läsa min nybörjarryska.

Efter att i en timma har skickats mellan växel och institutionen för slaviska språk så var det fortfarande ingen som visste något om någon. Inte heller gick det att få tag på studievägledaren som visade sig  vara lektor för hela institutionen förrän imorgon tisdag kl 1600 inte heller hade man något mobilnr eller liknande. och kursstarten var idag..
Inte heller blev det hela bättre av att sekreteraren för slaviska språk institutionen var sjukskriven och de personer som i nuläget satt där var hämtade från andra institutioner för att i allafall täcka upp under jouren. Anledningen till att jag behövde få tag på Studievägledaren eller någon ansvarig från slaviska språk inst. var att jag inte fått papper hemskickade angående kursstarten - antagligen har dessa kommit bort i posten.

Min ilska var så stark och stor att jag glömt att jag kunde vara så arg. Mitt liv såg i fem minuter ut att vara katastrofalt misslyckat och jag kunde se mig själv på en plats eller ett jobb där jag absolut inte vill vara. Även fast ett jobb alltid är ett jobb - men som människor så har vi olika målsättningar, och på de jobben som ploppade upp i mitt huvud likt svartvit animéfilm så var det inte något utav dessa jobb som jag såg som min målsättning. Jag kilade iaf ner till Humanisten där mina föreläsningar kommer att hållas. Och då fick man ännu en suprise. Helt plötsligt så fanns inte kursen jag skulle läsa. Och inte heller såg man skymten av någon förklaring till varför. Ännu mer irriterad och arg gick jag hemåt där den kära studievägledaren fick ett trevligt mail med tanke på situationen. Förklaringen som kom en halvtimma senare var trevligare än vad jag trodde. Han förklarade att man trycker kurs och programkatalogerna ett år innan de skall skickas ut och pga utav personalbrist och ekonomiskkris så har man inte haft möjlighet att starta en dagkurs på 33% i nybörjarryska. Denna kursen var istället ändrar till 67% och kursen på 33% låg nu på kvällstid.


Efter en halvjälvadag av ett X antal svordomar och irritationer hade man äntligen fått svar och jag slapp nu känna mig som en gul jävla tennisboll som studsades mellan två rackets.

Imorgon kl 16 är det introduktion och jag hoppas att jag kan läsa denna kursen. För det är det jag vill.


ciaociao

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0