Bop to the top

Ännu en dag har gått i staden som gud glömde. Göteborg. En tordsdag som vart kall och rå men ändå en bra dag. Skola, kaffe på centro med CB och sedan medköpt lunch med C hem till mig.

Det är egentligen sjukt det här med bloggandet.. Ibland i vissa perioder så blir man så sjukt beroende. Andra perioder orkar man bara inte.. Jag har kommit in i den andra perioden. Jag orkar inte blogga så mycket längre eftersom jag har så mkt annat runt omkring nu. Vet inte heller vad man skall blogga om då inget händer. Eller så händer det så mycket att man inte orkar förklara för alla. Ekvationen är jävlig svårlöst och egentligen vill man bara printa in alla krångliga situationer i folks huvuden så man skall slippa förklara och folk bara skall förstå.

Life is complicated biatch. But always look on the bright side of life

Till helgen är det tävling iaf. Helsingborg. Både lördag och söndag.. Sedan måndag är det la playa. Skönt skall det bli och jag skall vara så sjukt brun när jag kommer hem så folket här hemma bara skall bli likbleka varelser. Passar bra nu när snön har fallit över Göteborg.
Egentligen gillar jag inte detta vädret, kanske om man är i alperna, fjällen eller var som helst där man kan åka skidor. Men det gråa som omsveper än kanske gör människor deprimerade. Vänta bara tills solen kommer. Och våren. Fy fan vad bra. Glädje.


Nu kommer alla tro att jag är jätte deprimerad efter alla dessa inlägg om hur livlöst den gråa staden Göteborg är. Men nej faktiskt inte. Jag lever mitt liv - ett glatt och positivt liv som jag inte vill byta ut, och jag orkar inte bry mig om intriger mer. Har känts som man levt i någon form utav Paradise hotel men inte längre. Dokusåpor känns bara 90tal och vi lever ju faktistk några år framåt i tiden,. 2009. Det kommer bli ett sjukt jävla bra år. Kanske ett av de bästa.


Om bloggen inte blir uppdaterad på ett tag beror det på att blogglusten försvunnit. Förhoppningsvis kommer den tillbaka. För allt går ju faktistk upp och ned. När man når botten då kan man bara sikta på toppen. Fast jag siktar på toppen hela tiden. För ni vet ju att om man vill göra stora mästerverk krävs inspriation. Inspiration. I-N-S-P-I-R-A-T-I-O-N-

ciaociao




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0